"Björnen i fråga var ungefär tio centimenter lång, var gjord av rosa plast, och var Pappa Björn i en uppsättning av tre leksaksbjörnar som min lillasyster fick i present.
En kväll lekte vi med de tre björnarna och ett par andra leksaker i ett hörn i det upplysta vardagsrummet. Jag hade precis gått över till andra änden av rummet för att hämta något, och när jag kom tillbaka råkade jag oavsiktligt sparka till pappan i björnfamiljen. Den flög över golvet i ungefär en halvmeter, slog emot golvlisten med en smäll och försvann för att aldrig återfinnas, trots att hela familjen letade efter den i det ganska lilla rummet. Jag såg verkligen leksaken träffa väggen, och sedan var den borta."

Okej, personen som skickade in detta till tidningens redaktion trodde, liksom två andra som haft liknande upplevelser, att dennes teddybjörn blev upplockad av utomjordingar. Det tror inte jag. Men det som hände tycker jag är skitkonstigt och det är värt att delas, så here goes:

Efter Elins 20års-födelsedagsfirande så fick vi veta att Erikas kille Markus var på väg med en film vi skulle se, så jag och Elin bestämde oss för att spela kort i köket medans vi väntade. Det allra första som hände var att Elin visade mej ett korttrick hon lärt sej. Tror det gick ut på vad dom flesta korttrick gör, att man ska välja ett kort, endast du själv får se det, du lägger tillbaks det i högen, högen blandas på ett speciellt sätt och slutligen visas kortet du valde från början upp. Duktigt gjort måste jag säga, men jag höll koll på kortet hela tiden och lyckades därför se igenom tricket ;)
Hela grejen med korttricket var inget underligt alls, utan det var under det nya kortspelet som Elin lärde mej som det skumma hände.
Jag minns inte vad kortspelet hette, men det går i alla fall ut på att fyra stycken kort läggs ut synliga i mitten av spelplanen, sen delas resten av korthögen ut i 6 vardera högar med fyra kort i varje. Högarna är vända upp-och-ner, och man får bara använda en korthög i taget när man ska försöka få par av alla sina 6 högar före sin motspelare. Lät det komplicerat?
Anyway!
Jag som var ny i spelet hade som vanligt min nybörjartur och vann första omgången. Andra gången vann Elin, och frågade sen ifall jag ville köra nåt annat. Jag som gillar att vinna ville köra en gång till, och sa att den som vinner detta vinner allt. Elins pappa Anders som befann sej i köket hängde med lite på den gungan och kommenterade att man vann allt som fanns.
Elin blandade om högen och började dela ut, men när slutligen dom fyra öppna korten skulle läggas ut så fattades det ett. Vi kollade under duken vi vikt undan för att kunna få en bättre spelplan, vi letade under bordet, under stolsdynorna, över hela golvet i närheten och även i kortleksförpackningen. Jag tittade till och med inuti min skjorta, utan resultat. Det slutade med att vi fick spela vändtia en omgång, och gav så småningom upp hela spelandet.
Det som jag tycker är konstigt, är att i ena stunden var kortet där, och sen borta. Ingen av oss hade direkt kastat omkring korten, eller spridit ut dom bort från köksbordet.
Vi hittade inte kortet, och det kanske dom gjort vid det här tillfället, men det bryr jag mej inte om. Det är själva försvinnandet som bekymrar mej.